En tjej i gymnasiet som hade varit utbytesstudent i USA ett år berättade denna, och hon sade att det var hennes kompis som upplevt det.
Kompisen och en till, två tjejer, hade varit ute och åkt bil sent på natten. Stannade till vid en parkeringsficka mitt ute i ingenstans för att typ kissa eller nåt. Även en annan bil stod parkerad där.
När de lämnade parkeringen för att åka vidare följde den andra bilen efter. Låg tätt bakom och blinkade och tutade. De blev givetvis rädda och undrade vad det var frågan om. De körde vidare men bilen gav sig inte. Till slut kom de till en bensinstation där de tänkte att de skulle stanna för att få hjälp, de sprang in på stationen och sa att de var förföljda.
Bilen som hade jagat dem stannade också, och personen i bilen kom in på stationen.
“Varför jagar du oss, vad vill du”, frågade tjejerna.
”Jag ville bara varna er, för när ni stannade vid parkeringsfickan klev en man in i er bil, och satte sig i baksätet.”
De hade alltså kört runt med honom utan att veta det.
I nyhetsbrevet med historien om bärplockaren som var omringad av björnar påpekar jag att den historien, trots att den utspelar sig i naturen, har ett motiv lånat från klassiska vandringssägner om hot som lurar i stadsmiljöer: främlingen som räddar någon ovetande om att den svävar i fara. Och som ett brev på posten har ovanstående berättelse, som kanske bäst av alla exemplifierar motivet i stadsmiljö, ramlat in i nyhetsbrevets tipslåda.
Läsaren Viktor kunde berätta att han hade hört denna historia under gymnasietiden, från en tjej som hade börjat först i tvåan efter sin tid som utbytesstudent i USA. Detta bör ha varit någonstans runt 2004-2005.
Jag är ganska säker på att du känner igen just den här historien. Den är belagd tidigast till 1960-talet, och hade stor spridning årtiondena som följde. Kanske har du hört den själv där ute, återberättad som en sann skräckis, eller så har du läst den i Råttan i pizzan (1986), där Bengt af Klintberg kallade den “Mördaren i baksätet”. Just den versionen – som Bengt själv fick höra 1974 – kan du också ha hört när vi återberättade den i Creepypodden, avsnitt 81 om vandringssägner.
Eller så har du sett berättelsen få ett olyckligt slut, när den återanvändes i öppningen till den kalkonartade Scream-ripoffen Urban Legend från 1998:
Det rör sig alltså om en riktig klassiker, en av de senaste årtiondenas mest kända vandringssägner. De flesta som tar del av den idag känner nog igen den som just en sådan.
Men motivet kommer fortsätta gömma sig i nya berättelser, varför det kan vara meningsfullt att studera som sådant. Begreppet motiv är lånat från litteraturvetenskapen och är lättast att förstå i par med tema. Om temat är den större idén i ett verk är motivet dess gestaltande typsituation. De samtal vi för i vardagen är ofta tematiska. Vi pratar om brott eller sex eller pengar. När vandringssägner dyker upp är det ofta som ett motiv inom dessa teman: en historia som illustrerar och gestaltar vår poäng.
Inom vandringssägnerna är motiven de återkommande scenerna, figurerna, föremålen och händelserna. Och när en berättelse handlar om någon, oftast en kvinna, som ovetande befinner sig i en fara tills en främmande man – som ofta till en början själv framstår som hotfull, skrämmande eller förvirrande – kliver in och undsätter henne, ja, då har vi att göra med motivet “Räddad av en främling”.
I denna form har vi mött motivet i andra vandringssägner som till exempel i vissa versioner av den om grannen som räddar en kvinna från en okänd man som smugit in i hennes lägenhet, den om mannen som tvingar en kvinna kliva av tunnelbanan eftersom han sett att kvinnan på stolen mittemot henne är död, och den om den utsträckta ormen som förberedde sig för att äta upp sin ägare, där veterinären fungerar som denna räddande ängel.
Men det förekommer, är jag alldeles övertygad om, i nya berättelser som cirkulerar idag – och de skulle jag hemskt gärna höra.
Så har du hört en historia där detta motiv finns med? Tipsa mig!
