Min syster berättade om en kompis kompis (manlig) som blivit uppraggad av en snygg tjej på krogen, som frågade om han skulle med hem på te. Killen följer med och blir bjuden på te, sen frågar tjejen om de ska bada badkar, och av naturliga skäl går killen naturligtvis med på detta.
Väl i badkaret så går det en liten stund innan han känner det bubblar i magen, och BRAK – han kan inte hålla sig. Skiter rakt ut i badkaret.
– Åh nej vad pinsamt, förlåt säger killen med gråten i halsen.
– Det gör inget säger tjejen och tar upp skiten och börjar smörja in sig. Hon hade lagt laxermedel i teet.....
“Men vänta nu”, säger den minnesgoda läsaren av detta nyhetsbrev. “Laxermedel på en dejt, det har vi väl läst om förut?”
Jo men visst har vi det, i den på 2010-talet mycket spridda berättelsen om tjejen som återkommande får magbesvär i samband med middagsträffarna med den nya flirten, och som till slut – när toalettdörren slås upp och mannen står och tillfredsställer sig vid åsynen av henne på toan – inser att det är han som spetsat maten för att han går igång på situationen.
Låt mig därför – och tack vare att den nyligen dök upp i nyhetsbrevets tipslåda – få presentera dess äldre form, då den var riktad till en manlig publik. Min uppgiftslämnare hörde den först av sin syster, för två årtionden sedan, och har sedan återkommande hört den och då känt igen den som en vandringssägen.
Har du också hört den? Tipsa mig!
Den går tillbaka till åren runt 1990: en tipsare som kontaktade Bengt af Klintberg hade för första gången stött på berättelsen ungefär då. Vid samma tid fanns ännu äldre historier om bajsrelaterade missöden under kärleksträffar i svaj, och det är väl inte omöjligt att den dragit inspiration, men af Klintberg pekar på att den också dyker upp i en tid då att sexuella minoriteter i allt högre grad klev fram i offentligheten.
Ibland klargör berättelsen att tjejen haft sexuellt själviska motiv att spetsa killens te. Det handlar om att få hennes fetisch tillfredsställd. Men lika ofta har versioner cirkulerat där hennes motiv snarare har varit hämnd, eller som i min tipsares version ovan: inte alls förklarats. Att detta varierar och inte är självskrivet, som i berättelsen där könsrollerna är ombytta, tyder på att motivet inte är centralt för historiens budskap.
Vad är kärnan då? Jo, enligt Bengt af Klintberg i Glitterspray (2006) ventilerar historien mäns rädsla att förlora den sexuella kontrollen. Varningen mellan raderna är för kvinnor som tar initiativet och har begär.
Detta understryks ännu tydligare i en version som en kvinna i Umeå sände till af Klintberg 1996, som jag hittade opublicerad i hans arkiv. Den är i mina egna ögon uppenbart besläktad (och därtill bedårande skriven) och handlar om en kille brevskriverskan hade hört talas om:
En kväll var han på krogen. Han brukade gå på krogen för att ragga brudar, bara för en kväll. Ibland gick det, ibland inte.
Men denna kvällen hade han tur. Nästan genast kom han i kontakt med en ung kvinna som var snygg och trevlig. De satt och samtalade hela kvällen. ’Nu har jag halva inne’, tänkte killen och syftade på sitt könsorgan.
Då krogen stängde begav sig den unga kvinnan hemåt. Killen sa att han skulle åt samma håll, men i verkligheten bodde han åt motsatta hållet, men hoppades att bli ’uppbjuden på te’.
Mycket riktigt. Då de kommit fram till hennes dörr, frågade hon om han inte ville ha en kopp. Han tackade ja och följde med upp i hennes lägenhet.
För att inte verka så het på gröten inledde han – väl inne i lägenheten – att tala om hur fint och mysigt hon bodde där. Antagligen skulle hon tycka att han var trevlig då, tänkte han.
Men då han skulle komma med ännu en kommentar ställde sig plötsligt bruden bredbent och med händerna i sidan och sa: ’Ska vi snacka eller ska vi kn*lla?’
Killen hajade till och insåg att det var han som hade blivit lurad – och uppraggad.
Han slaknade direkt och åkte hem. Han hade tappat lusten helt. Manligheten var sårad.
Den här mer rumsrena varianten tydliggör hur laxermedelsberättelserna skiljer sig åt, beroende på om den riktar in sig till kvinnor eller män. De är ju egentligen snarlika, och båda varningar för hur det kan sluta på köttmarknaden.
Men det kvinnor varnas för är mäns hänsynslösa sexuella objektifiering, medan männen varnas för kvinnor bara de har agens.
Du har väl inte missat att Veckans vandringssägen har ett forum nu? Det har redan börjat förekomma intressanta diskussioner där, inte minst om den förra upplagan, så titta in där. Tips är lika välkomna i en post där, som i mitt formulär.
