Det var en tjej, hon skulle passa en hund till några. Så var det en jätte-jätte-gammal hund. Och så dog den! De var borta och reste och hunden dog.
Hon ringde och sa: herregud, er hund har dött. Och de sa: ja, det var väl typ väntat, för den var ju ändå 16 år. Hon ba: vad ska jag göra? Ja, du måste ta den till en veterinär. Och då visste inte hon, hur ska jag kunna ta den till en veterinär? Det var en jättestor, jättetung hund.
Så då fick hon liksom lägga den i en resväska och ta den på tunnelbanan. Och när hon ska åka i rulltrappan upp från tunnelbanan, och kämpar med den här jätteresväskan, då kommer en kille och ba: behöver du hjälp? Hon ba, ja tack. Han ba: helvete, vad tung, vad är det i den? Hon ba: ja, det är min killes DJ-utrustning.
Varpå den här killen som hjälpte henne snor väskan. Snor väskan! Och nu är det en död hund i en resväska någonstans i Stockholm…
Status: gammal vandringssägen i aktiv cirkulation.
Tidigast belagd: 1940-talet.
Den här historien berättade P3-programledaren Hanna Hellquist i slutet av en sändning i februari 2023. De andra medverkande i programmet, Christopher Garplind och Emma Percival, lyssnade under fascinerad tystnad. När exakt detta skulle ha utspelat sig visste Hanna inte, mer än att det skulle ha varit i närtid. “Hittar du på’t?”, frågade en tydligen skeptisk Christopher, men Hanna bedyrade att det hela var på riktigt. “Det där kan man inte hitta på”, utbrast Emma.
“Fy fan, när han öppnar… Man hade velat se det”, sammanfattade Christopher.
Sändningen tog slut, helgen kom och gick, och på måndagen var Hanna och Christopher tillbaka i etern. Och Hanna började med att återvända till historien om hunden i väskan. För då hade hennes ursprungliga källa, vännen Lonin, fått kalla fötter. Den första gången hon berättat historien för Hanna hade den handlat om Lonins kompis syster. Men nu hade Lonin hört om flera som hade varit med om samma sak. Hanna ville därför veta om det kunde röra sig om en vandringssägen. Hade fler lyssnare hört den?
Och visst hade de väl det. Flera hörde av sig med egna versioner, och någon skickade programmet en länk till en artikel i Vice där berättelsens samtida stora spridning i USA och England dissekerades. Och Christopher Garplind hittade själv ett inslag från en P4-kanal, publicerat 2010, där en kvinna i Östersund berättade historien som om den hade hänt en väninna i London.
(Faktum är att det har argumenterats för att berättelsen har rötter i 1800-talet. I folkloristerna Gillian Bennetts och Paul Smiths uppslagsverk Urban Legends från 2007 hittas det tidigaste belägget av en liknande historia i en novell skriven av Dr. Jekyll och Mr. Hyde-författaren Robert Louis Stevenson från 1889: The Wrong Box. Det är en fars där en död människokropp hamnar i ett piano, som sedan blir stulet. Jag tycker nog kanske själv att det snarare är ett tidigt belägg för kärnmotivet i historien som Bengt af Klintberg kallar “Den stulna svärmodern”, men Bennet och Smith har auktoriteten på sin sida.)
Senast på 1940-talet var berättelsen om ett dött husdjur som blir stulet eftersom det missuppfattas som en förpackad dyrbarhet i cirkulation. I Råttan i pizzan återges historien i en version från 1980 med en död katt i huvudrollen, fraktad i en dams handväska som faller offer för väskryckare. Den berättelsen trycktes i en lokaltidning i Linköping, där många väskryckningar inträffat på sistone. Bengt af Klintberg läste in en del skadeglädje i spridningen. “Lyssnaren får föreställa sej tjuvarnas reaktion när de upptäcker vad de stulit”, skriver af Klintberg och ekar Christopher Garplinds spontana kommentar i P3.
Faktum är att denna berättelse än idag sprids i dessa två olika versioner: en där det döda husdjuret är litet och lätt, och en där det är stort och tungt. Den förstnämnda återberättades i Hallands Nyheter 2022, där den utspelade sig i New York och den döda minihunden lagts i en Gucci-skolåda. Men skribenten hade googlat och också hittat exempel på den sistnämnda versionen, där en jättestor hund lagts i en resväska vars bärare påstod innehöll en massa bärbara datorer.
Det är en härlig liten detalj (som faktiskt återkommer i ett par andra versioner jag tagit del av, dels en i London 2017 och dels en som berättades bara förra året och då ska ha utspelat sig på tåget till Uppsala) att den tunga väskan nu ska rymma “DJ-utrustning”.
Snacka om en samtida bild av vad som kan få en svensk man av idag att släppa all moral och bli en simpel tjuv.
Har du hört den här historien i någon version? Tipsa mig!
